Fan Fan Fan! Jag är så svaaaaag!

Fan! Jag hade bestämt mig för att ta det lugnt i helgen och hålla mig borta från allt som har med killar och män att göra. Men nej, Anna hon är en sån cry-baby som tycker att allt är så sött och gulligt.

Alan ringde. Han frågade hur jag mådde och undrade varöfr jag inte svarat i telefonen. Jag ursäktade mig med jobb osv och frågade om allt var ok tillbaka. Sen frågar han om jag ska komma och hälsa på i helgen. Jag svarade att så var fallet och självklart så frågade han om vi kunde träffas. Jag försökte smita undan lite med några undanflykter att jag redan lovat tjejgänget och så. Sen sa att han att jag skulle komma förbi och dricka kaffe. Hmm, svarade jag, sen frågar han om han får laga mat åt mig, min favorit mat också som han självklart kommer ihåg. Naaaaaw!! tänkte jag.

Så nu ska jag tydligen dit imorgon kväll och äta hemlagad mat av min personliga kock.

Fan, ibland hatar jag mig själv och min svaghet för killar som lagar mat!

/A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0