Ärlighet varar längst!

Hallå där ute!

Jag har en riktig torr period just nu. Dels för att det inte finns ngt intressant där ute för tillfället och dels för att jag har blivit paranoid över sjukdomar. Jag måste, måste, måste verkligen gå och testa mig. Anna har varit stygg och slarvat med kondomerna, illa, illa! Så nu när jag jobbar som värst försöker jag hitta tid att överhuvudtaget boka en tid, men det är inte så lätt eftersom mottagningarna har telefontid just dom timmarna jag jobbar och det är inte så lätt att smita iväg heller.

Så ju längre tiden går, destu mer paranoid blir jag. Sen har jag blivit livrädd för min egen karma. Jag känner att den flåsar mig i nacken och snart smäller det. Jag kommer att få igen allt det här på ngt sätt! Men hur?

Hade för övrigt en härlig sexdröm om kollegan. Grr, sitter där och fantiserar på jobbet. Men som vanligt är jag för feg för att göra ngt åt saken. Fan Anna! När ska jag lära mig!?

Jag har nu dissat och kastat ut Alan ur mitt liv, hoppas jag. Jag gav honom en utskällning i helgen när han dök upp på krogen och agerade pojkvän, ngt som INTE är populärt hos mig. Så no no till han. Om han inte klarar av spelet så har han inget där att göra!

 
Snyftar lite efter Isabelle också. Den lilla saten har flytt landet och kommer inte hem förren till hösten. Avundsjuk är jag, här i kylan, slasket och den tråkiga verkligheten.

/A